Vallmomodellen - balanserad läs- och skrivinlärning

 


Vallmomodellens läslappar

Nedan följer anvisningar kring hur man kan arbeta med läslapparna. Hela materialet ingår som kursmaterial i heldagskursen Vallmomodellen
 

Anvisningar för Vallmomodellens läslappar

Vallmomodellens läslappar vänder sig till:
·       nybörjare som precis håller på att lära sig att läsa,
·       elever som har en lite långsammare läs- och skrivutveckling,
·       elever med läs- och skrivsvårigheter.
Användningsområden
Läslapparna kan användas såväl i klassundervisningen som i specialundervisningen. Skillnaden är att man i specialundervisningen kan öva på mer specifika områden som kan vara svåra att genomföra klassundervisningen.
På min skola får de elever som precis har knäckt koden och som klarar av att läsa de enklaste orden (A:1) öva enskilt tillsammans med läraren (eller någon extra resurs som finns i klassrummet). Eleven läser orden helst varje dag, men åtminstone vid ett par tillfällen i veckan. Vi protokollför även vilka elever som läser och när de har läst.
Vi gör regelbundet avstämningar av elevernas avkodning, detta för att säkerställa att de går framåt. De elever som har en långsam progression (men som inte kommer att kunna få specialundervisning) kan få en extra intensiv träning under några veckor, antingen under morgontid innan skolstart eller under någon rast.
Läslapparna används även som läxa för elever som har en lite långsammare läsutveckling eller som har en osäker avkodning.

Fördelar med att läsa läslappar
Eleven ser bara ett ord åt gången och behöver inte distraheras av ytterligare ord utan kan koncentrera sig enbart på det ord som ska läsas.
Högen med läslappar kan blandas mellan träningstillfällena vilket gör att eleverna inte har möjlighet att memorera i vilken ordning orden kommer.
Möjlighet att variera arbetssättet, beroende på eleven. Eleverna har ofta egna förslag.
Arbetet med läslapparna är motovationshöjande. Genom att vi samtalar med eleverna varför vi behöver öva och vad det är vi övar på blir eleverna mer motiverade. Genom att vi sedan testar med exempelvis testet H4 kan vi tillsammans se elevernas utveckling.   
Läslapparna kan med fördel kopieras i olika färger. Exempelvis, orden som finns på A-nivå har fyra olika svårighetsnivåer där varje nivå har var sin färg. Då blir det enklare att hålla reda på dem. 

Nybörjarna använder materialet i den kronologiska ordning som det är presenterat i. Det betyder att orden endast innehåller de bokstäver eleven har lärt sig och är säker på.
När eleven läser med säker ljudning och utan att gissa kan man göra en paus i träningen. Nu kan läsning av böcker vara tillräcklig träning för att eleverna ska skaffa sig stabila ortografier av ord. En del av dessa elever kan emellertid behöva återuppta träningen av läslappar om det visar sig att läsningen inte utvecklas tillfredsställande.
Obs! Då det gäller nybörjare är det först och främst säker ljudning man vill uppnå. Förmågan att se orden som en helhet (ortografisk läsning) uppnås först långt senare. Det är viktigt att man som lärare inser att den ortografiska läsningen bygger på en säker ljudning. Om ljudningen blir forcerad blir det svårare att uppnå en ortografi. Så ta det lugnt och stressa inte eleverna.

När det gäller elever som man märker gissar eller har en osäkerhet i sin läsning bör man göra en analys först för att se var i progressionen eleven befinner sig. Backa då tillbaka till en enklare nivå och starta träningen där. Plocka även bort ord som innehåller bokstäver eleven ofta läser fel på och träna enbart på ord som innehåller befästa bokstäver. Det är också viktigt att man uppmanar eleven att verkligen titta på alla bokstäverna i ordet och att de ska ljudas i den givna ordningen.
Fortsätt sedan vidare på nästa nivå när eleven läser med säkerhet, dvs. utan läsfel eller att tveka. Återigen så tänk på att det är säkerhet framför hasighet som är viktig. 

          Säkerhet framför hasighet! 

Olika sätt att öva på
Hur vi arbetar med läslapparna kan variera mellan olika elever. Det vanligaste sättet är att vi sitter mittemot varandra, jag håller i bunten med de ord som ska läsas och jag matar på en lapp i taget allteftersom eleven läser. Om eleven ofta läser fel lägger vi de fellästa orden i en hög och de rätt lästa i en annan. Sedan räknar vi antalet felläsningar och repeterar dessa. Vid nästa tillfälle försöker vi ”slå rekord” och att fler ord blir rätt läsat. Ibland får eleven, efter att alla ord är genomlästa, även skriva de ord som han eller hon läst fel på. Jag dikterar och eleven ljudar högt och skriver.

Ett annat sätt är att vi lägger orden i rader; rader med fem för de som precis har lärt sig att läsa och rader med tio för de som har kommit lite längre. Sedan räknar vi orden tillsamman. Här får vi även med matematiken då vi kan räkna fem-skutt eller tio-skutt. 

Elevinflytande
För att eleven ska bli motiverade av att öva är samtalet med eleven a och o. I synnerhet gäller det elever med en långsam utveckling och som därför måste öva under en lång tid. Om de ska bli delaktiga i träningen måste de även få förklarat för sig vad det är de övar på och varför de måste öva på just detta område. Det räcker inte med att man säger att de måste träna för att bli en duktig läsare. När en ny nivå introduceras bör man även prata om vad som är den nya utmaningen.
Genom att man kopierar upp orden i olika färger – varje nivå har sin färg – underlättar det för såväl lärare som elev att se progressionen och vad som kan vara nästa steg i träningen.
Beroende på elev är det också olika hur många buntar med ord som träningen ska innehålla. En elev som egentligen bara behöver en skjuts för att komma vidare kan exempelvis läsa;
·       ord med konsonantförbindelser (för att bli säkrare på att ljuda),
·       ord med ändelser (för att bli medveten om stam och ändelser; morfemläsning)
·       högfrekventa ord        
Jag väljer vilken slags ord som ska läsas men eleven väljer i vilken ordning de ska läsas.
Jag försöker träffa eleven så ofta som möjligt, helst vid fyra tillfällen i veckan. Varje tillfälle ser likadant ut och vi repeterar orden ända tills vi tillsammans tycker att eleven är så pass säker på att läsa dem och att det är dags att gå vidare. Repetition är grundläggande och ger eleven en trygghet.
Progressionen
Materialet innehåller i nuläget 119 blad med sexton ord på varje blad och följande delar ingår:
A.      Fem vokaler och sju konsonanter: ord på fyra nivåer
B.       Samtliga vokaler sju kononsonanter: ord på fyra nivåer
C.       Samtliga bokstäver (ej z, w, q): ord på fyra nivåer
D.      Konsonantförbindelse initialt
E.       Konsonantförbindelse finalt, supradentaler (gömda r), ng-ljudet
F.       Konsonantförbindelser samt ändelser
G.      Högfrekventa ord i stegrad svårighetsgrad

Hela materialet med läslappar ingår som kursmaterial i kursen Vallmomodellen!